Etiketter
Njuta
(131)
Inspiration
(78)
Livet i stort
(72)
Färger
(71)
Doft
(28)
Vilda saker
(27)
Onjuta
(23)
Kompisar i rabatten
(18)
Underbara träd
(18)
äta
(17)
Kan själv
(14)
Mysterier
(13)
Inredning
(12)
Björksta Berga
(9)
Böcker
(9)
Pioner
(9)
Plommonlunden
(7)
Provrosor
(7)
Sten
(6)
Trädgårdskonst
(6)
Projekt sunken garden på berg
(5)
Torka
(5)
Så jävla smart
(4)
Utlottning
(4)
Tulpan
(3)
Vatten
(3)
Favoritmaskiner
(2)
Maskrosor
(2)
Tomater
(2)
staket
(1)
onsdag 17 april 2013
Stefan Mattsson - en Drömchef?
Det här är två coola gubbar. Stefan Mattsson till vänster och Piet Oudulf till höger. Parhästar får man väl nästan säga.
Jag lyssnade till deras föredrag i fredags på Nordiska trädgårdar. Mycket väl investerade pengar.
Doldisen i duon är väl ändå Stefan Mattsson. Mannen som jobbade som projektör, men som tyckte att det var jobbigt att lämna över ansvaret till andra. Det gjorde att han hoppade på jobbet som stadsträdgårdsmästare i Enköping. Då fick han kontroll hela vägen.
Det kan inte bara handla om kontroll. I hans föredrag hörde jag något mer. Han drog lydigt historien om hur han gav förslaget om att anlägga en park där Enköping fick en tom och byggbar tomt bredvid bibblan.
Överraskande nog blev det ja till iden. Några extra pengar blev det däremot inte. Här gällde det att trolla med knäna.
Att gräva bort något fanns det inte pengar till. Däremot fanns det grus att lägga på gräsmattan ifråga. Och till slut fick Stefan Mattsson tag på OGRÄSFRI jord. En leverantör vågade garantera det. Det tog ett tag att hitta den leverantören (är det inte konstigt?).
Vem skulle designa? Jo, holländaren Piet Oudulf som Stefan Mattsson hade lite kontakt med sedan tidigare.
Och ett klatchigt namn behövs ju för att locka folk. Arbetsnamnet fick bli Drömparken. :-)
Det stora jobbet enligt Stefan Mattsson, för hans del, var att övertyga både politiker, anställda inom parkförvaltningen och Enköpingsborna om att det är helt okej att plantera perenner istället för sommarblommor. Attt det till och med blir billigare i förlängningen, speciellt när det gäller skötsel.
Någonstans lyckades han övertala parkpersonalen om att det var okej att byta bort det roligaste på hela året (plantera sommarblommor i stadens rabatter - och kanske få en uppskattande kommentar om hur fint det blir) och istället gå loss med röjklinga i perennrabatterna på våren och låta skräpet ligga kvar.
När det var dags att plantera Drömparken konstaterade en bekymrad Stefan Mattsson att det nog var läge att försöka hitta extra personal. "Annars hinner ju inte ni med de andra arbetsuppgifterna", sa chefen Mattsson.
Personalen sa, att äh, det andra jobbar vi ifatt. Det är klart vi ska plantera Drömparken.
Buäh! Visst är det fint?
Stefan Mattsson talade efter Piet Oudulf. Därför valde han också att svara på en fråga som lilla bredkäftade jag ställde till Piet. Nämligen: hur hade du gjort Drömparken idag?
Frågan togs inte väl emot av någon av männen. Jag ställde den mot bakgrund av att Piet Oudulf berättade om hur han verkligen tänkt om när det gäller rabattkomposition.
Här kommer Stefan Mattssons svar:
- Det är inget fel på blockplantering (lite större sjok av växter, som inte blandas speciellt mycket med varandra). Man behöver inte haka på alla trender (lösa ängsplanteringar).
Basta.
Piet berättar jag om i morgon.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Så intressant - tack för att du delar med dig av dina insikter och kunskaper.
SvaraRaderaKänns lite oortodoxt att det blev en park över huvudtaget! SÅ fint att personalen kunde tänka sig att arbeta ikapp. Projektet verkar onekligen lustfyllt!
Det är lite lustigt för idag noterade jag att en plantering vid torget i Eslöv där jag var på besök hade enbart lite buskar, perenner (bla ormbunkar kunde jag se rester av) och tulpanlökar på väg upp. Det såg naturligt ut och jag noterade att de mörka påskeklocker/Julrosor som stod där uppenbarligen inte planterat i år. Sedan var krukorna på torget fyllda av det vanliga nya.
Ser fram emot Piets visdomsord i morgon...
Vi ses!
Malin
Härligt om det ändå smittat av sig ett nytt tänk kring stadsplanteringar. Man är ju rädd för att när pengarna tryter för parkskötsel att resultatet blir: ingenting. Alltså att man inte planterar något. :-)
RaderaTACK! Toppen att du delar med dig till en som gärna velat vara där men inte kunde. Så intressant att höra hur parken blev till. Tycker din fråga var (och är) högst relevant och borde kunna besvaras på ett både trevligare och intressantare vis. Nåväl, ser fram emot nästa inlägg om PO:
SvaraRaderaApropå Malins kommentar: I ett bostadsområde såg jag rätt nya - och helt klart "designade" planteringar som var i PO-anda Där hade de boende (pensionärer troligtvis, bor många där, och tidigare hade de skött en del av grönområdet) varit ute och "fyllt på", dvs gerillaplanterat tagetes och annat. Inte så vackert, men rätt befriande. =o)
Ha det gott!
/Katarina
Men gud så härligt, gerillaplanterande pensionärer som vill ha sina älskade tagetes. Ha, ha, ha! Det skulle jag bli på gott humör av.
RaderaOch, jo, jag blev lite förvånad över svaren på min fråga. Men jag tror att det kanske beror på att båda är så glada över Drömparken och att det var Piets första stora designarbete. Prestige, typ.
Hei! Skulle gjerne hørt dette foredraget. Kommer innom for å lese om PO. Anne
SvaraRaderaDå ses vi snart! :-)
RaderaSå spennende der skulle jeg gjerne ha vert.
SvaraRaderaMetitklem.
Det var faktiskt riktigt, riktigt intressant. :-)
RaderaTyvärr har jag inte sett Enköpingsparker men skulle gärna vilja,det man har sett på bilder ser så himla fint ut
SvaraRaderaha det så bra
maggan
Jag säger - boka en dag eller en helg! Det finns mer att kika på runt Enköping, och parkerna tar faktiskt sin stund. Dessutom finns det guidade turer så man får med alla fakta också, med eller utan tuffetåg. Och så kan man ju hälsa på mig! :-)
RaderaJag har faktiskt också haft möjligheten att lyssna på honom, men det är ett tag sedan. Tyvärr har jag inte kunnat komma till Enköping än, men någon gång ska vi väl "ha vägarna förbi". :)
SvaraRaderaJättekul att höra lite från föredraget. Jag gillar ju PO och hans "tänk" mycket. Tycker att det var en intressant fråga att ställa, men ibland är folk inte pigga på att svara... Kram Kristina
SvaraRadera