Berättelser från Västmanländska trädgårdar

Bondbönan Romfartuna finns bevarad hos växtgenbanken NordGen i Alnarp och frön förvaras i det globala säkerhetslagret på Svalbard.

Hur är det möjligt?

En liten bondböna från Romfartuna?

Det stavas kärlek och husbehovsodling. I ett kapitel i årsboken Berättelser från västmanländska trädgårdar berättar Margareta Lindqvist hur det gått till.

Bondbönan fick följa med som ett tillskott till det nya boet när barnen gifte sig och flyttade till eget. I generation efter generation. Margareta Lindqvist är en av dom som ärvde bönan och var uppmärksam nog att förstå att bondbönan kunde vara intressant inte bara för familjen.
Hon har också skrivit ett annat av mina favoritkapitel: Min barndoms trädgård. Där berättar hon om hus nummer två från norr i stationssamhället Ransta, Annelund.

Ett rött trähus byggt 1906, med tillhörande trädgård.

Hon beskriver hur pappa i familjen agerade "häst" framför en egensnickrad plog. Här finns recept på barndomens krusbärssaft. I vinkel mot jordgubbslandet och framför bärbuskarna låg gurklisten. Det var förstås västeråsgurkor som odlades.

Roligast av allt för en trädgårdsnörd: här finns både trädgårdsritning och växtlistor. Är man intresserad av gamla trädgårdar och tidsenliga växter är växtlistor mumma. Det ger stor inspiration och vägledning till växtval.

I boken, som skulle ha mått bra av en mycket sträng redaktör, tas vi med till parker och trädgårdar över hela länet. Fokus? Nja, det var väl just det. Varje författare har haft ansvar för sitt kapitel. Är det en person som jobbar med att inventera kulturväxter vid torplämningar så blir det ingående beskrivningar av själva projektjobbet.

Jag är mer trädgårdsmänniska än hembygdsintresserad med passion för årtal och redovisningar av ägare, bruk och övertaganden.

I boken får vi veta historien bakom Barkaröäpplet och Pipar Hans ros. Det är kul.
Ann Österberg bjuder på ett kapitel med utdrag ur dagboken som fördes över arbetet i trädgårdsmästeriet på Kusta gård. Karl Ullman skrev noga ned hur hans arbetsvardag såg ut år 1903.

Tisdag den 10 februari:
Strökörning till bänkgården. En tunna vatten köres till växthuset. Potatis (väl rotad) utsättes i fyra fönster. Melonplantor utsättes i husen m.m

Lördag den 21 februari:
Diverse arbete. En del av ströpallarna påfyllas. En omgång gurk och melonplantor utsättas i husen. Kloakbrunnarna rengöres.
Narcissor, hyacinter och tulpaner intages till drivning. Vedhuggning samt vattning i växthusen m.m m.m

Berättelser
Från västmanländska trädgårdar
Årsbok 83
Västmanlands läns museum och västmanlands hembygdsförbund
ISBN 978-91-86511-45-6

Intresserad? Då går det i alla fall att beställa härifrån. Och jag vet att biblioteket i Västerås har den.

Det här är en bokanmälan jag skrivit för Vestmanlands läns tidning och Promedia.