Veligheters velighet, alla veligheters velighet.
Jag gillar mossa.
Men, mossa är mörk och kan se lite dyster och skräpig ut. Saker som trillar ner på friskt grön mossa är svårt att få bort utan att paja mossan.
Trampar man på mossa så blir den så här kul:
Som ni ser på översta bilden har jag/vi bestämt oss. Mossan ska väck. Trädet ni ser är en alm förresten.
Jag ska sitta på en ren berghäll i kvällssolen och känna värmen som dröjer sig kvar i stenen. Och som en bonus, flera små vattenbad dyker upp i den renspolade hällen (eller vattenskålar om man är katt) och en alldeles naturlig rännsten.
Så här stor skillnad blir det:
Och lavarna blir kvar på stenen. Det är fint.
Berhällar. Den Svenska graniten som Sverige står på. Inget kan rubba den grundsockeln. Ibland har den rosa fältspad ibland så är den gnistrande med sina mineraler diabas, gabbo, fattigmanssilver(nästan som poesie
SvaraRaderamargareta
Sten är underbart. Roligt faktiskt att tvätta den ren, för då ser man mönstren av de andra mineralerna som finns i den. Vackert.
RaderaJag förstår din velighet. Mossa är jättevackert ... otrampad. Men de rena hällarna blev väldigt fina!!'
SvaraRaderaSolsken
//Linda
Tack Linda. Jo, jag är faktiskt supernöjd nu när det väl är gjort. Blev ljust och fint - och inbjudande att sätta sig ned och njuta.
Radera