fredag 18 maj 2012
Det tar aldrig slut
Tog en ledig klämdag för att ägna mig åt trädgården. Usch. Det är roligt att planera, plantera, drömma, klippa, köra flistugg. Men det är inte roligt att rensa ogräs i kompakt lerjord en hel dag. Fy. Långa, saftiga, spänstiga rottrådar av kirskål. Små vassa spjut av knölklocka (är så trött så jag vet inte om jag döpt om den). Men, men. Jag har jordförbättrat, dragit och slitit. Och jag ger mig aldrig. Hör ni det. ALDRIG! 
Dessutom kommer jag att bli superstark, med stålrygg. Och få världens snyggaste grävarrumpa.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Oj oj oj,det ser verkligen slitsamt ut,men ger sig gör inte en trädgårdsälkare.Bra jobbat Bettina.
SvaraRaderaVisst är vi välsignade med en fantastisk jordmån här i Västmanland. ;)
SvaraRadera/ Anna
Fniss, ja man får ju ta det som gratis träning! Men det är inte roligare med lerjord endå. Har sama underbara stenhårda lera här!
SvaraRaderaHeja jag håller på dig!
SvaraRaderaKRAM från mig!
Tack för glada tillrop! Ett glas rött och lite mat i magen, och genast känns en trädgårdsdag i morgon inte så oäven. Ryggen håller nästan med.
SvaraRaderaHaha! Underbart skrivet Bettina! Trevlig lördag och SKÅL!
SvaraRaderaKram