Å andra sidan har jag upptäckt att jag tycker om många romantiska och gulliga växter. Kort sagt, jag trivs numera med den lilla marktäckaren. Hon ska vara en dvärgform av Félicité Parmentier. Blommorna är tätt, tätt fyllda och knopparna rosa.
Hennes bästis är alla liljor som hamnat i rabatten, under sig har hon mörkbladig revsuga.
Och så till nackdelar: så här ser blommorna ut när de är på väg att ge upp. Det gäller alltså att vara framme med saxen om man vill ha ett konstant vitt och fräscht intryck.
Och så här ser hon ut med sina kompisar, lite från håll:
Himla söt ros, passar med det mesta.
SvaraRaderaEller hur! :-)
RaderaDet där brukar jag kalla för 'växterna som väljer mig' - alltså när man har en massa fördomar om växter och färger och man dras ändå med magnetisk kraft mot sådant som man var säker på att man inte gillar...
SvaraRaderaDin rabatt ser riktigt läcker ut! Trädgården hjälper en att hitta sig själv bättre;)!/Anja
Så är det faktiskt! Och det är riktigt roligt att chocka sig själv ibland. :-)
Radera