Hoppsan, ännu ett projekt

Det är inte nyttigt för mig att ha en halt häst. Jag har alldeles för mycket tid och alldeles för mycket energi. Eller hade energi.

Nu har jag ont i ryggen. Och rumpan. Och låren. Och händerna.

Gick och sprätte i går och tänkte att min sunken garden uppe på berget är lite fjuttig. Jag vill ha den ännu mer nedsänkt. Bort med jorden ända ned till berget. Basta!

Alltså, hjälp. Nu har jag ju börjat. Då måste jag fortsätta. Har väl hunnit kanske en fjärdedel av ytan på de här två heldagarna. Gah. Vojne, vojne.

Jorden som mestadels består av lera öser jag upp i en hästskoform kring min lilla sunken garden. En skyddad läsvrå tänkte jag mig. Idén är fortfarande bra, snyft.

All jord till höger ska bort, full med rötter är jorden också. De försöker jag rensa bort innan jag skottar bort till blivande rabatten runt läshörnan.

Oj, oj, oj. Varför köpte jag inte mer vin? Skulle vara så gott med ett glas rött nu och ligga och läsa. Undrar om jag kommer upp när klockan ringer. Men fint kommer det att bli.

Vill ha fler backsippor!

 Man kan ju knappt få nog av fjuniga backsippor!

Fast det har tagit många år för de här kompisarna att växa till sig och se så här fluffiga ut. Men det var värt väntan.

Balkansippa är inte så dumt det heller.

Fyra lediga tisdagar = jag är ett geni

 Söt tulpan i bukett. Vad kan det heta?

 Märta.

 Ej kirskål. Vårsallad. Späd.

Kan verkligen rekommendera att du gör som jag. Tar ut EN ledig dag i veckan så här under våren, säg sisådär under fyra veckor. Det känns som om jag varit på semester i fyra veckor efter den här soliga dagen.

En hinner ju med att andas och spankulera i gott sällskap i sin trädgård. Se på det som sticker upp.

Skilda intressen

Älskade hästen Jupiter är halt och ska inte ridas just nu. Vi tog en vårpromenad och skulle titta på blommor.

Jaaaa. Titta så söta blommor sa Juppe (smask).

Bedårande! flämtade Juppe mellan tuggorna.

Gult är inte fult! Gult är gott!

Härliga blåsippor

Njutningarnas tid är nu. Så här ser det ut i backarna. Blåsippor, blåsippor, blåsippor.

Ah! Vem kan över huvud taget stava till månagd? Mandåg? Måndag?

Så här ska det va efter jobbet!

Äääääntligen har kylan i luften lättat lite. Okej, det blåser. Men - solen är fortfarande uppe.

Så skönt att få gå en liten inspektionsronda i trädgården efter jobbet. Säga hej. Välkommen tillbaks och sisådär.

Vad i hela friden har jag satt hos Mme Plantier på framsidan av huset?

Ståtlig är den redan i alla fall. 

Gräs/mossmattan på norrsidan huset är långhårigt av tulpanblad.

Fantastiskt många tulpanblad, jag måste ha känt mig rik i höstas. :-) Bra det. 

Kan inte se mig mätt på blad. 

Ja-a. Kan det vara kejsarkronor?

Försök 20911.

Hundtandsliljorna som jag satt så illa, som får lida av att jag trampar på dom.

Älskade almen.

Och sedär. En steg vi glömt lutad mot huset, och några lastpallar.

Så dekorativt.

Krokus som fajtas med spirande brännässlor.

Ah!

Vaniljgräset har överlevt med den äran!

Och de förbaskade vallmona trivs. Förlåt kompisar, men ni tar över så in i bängen. 

Sedum någonting som också måste få lite hjälp att hävda sig mot vallmon.

Mörkt ormskägg som verkar må så där. Det lever men är jättetorrt och blekt i topparna.

Och, nästan bäst av allt. Doftviol. Marodörer på sitt sätt, men välluktande sådana. Mmmm, vilken kväll! Nu känns det som att sommarlivet börjar!

Glad prillig påskdukning

Köpte faktiskt konstgjorda blommor på Indiska i år istället för att ta in riktigt ris.

Kände för att göra något annorlunda.

Vasen är gammal och gjord i glas, med målad dekor i guld.

Pastelligt läbbiga kökshanddukar från Åhléns fick bli dukar, och på Tgr hittade jag små korgar att stoppa godis i. Varje tallrik fick en sådan.

Jag tycker att det är barnsligt roligt att duka. Att fixa porslin, dekoration och gärna blommor förstås (host, även om de inte är levande).

Årets största charmfaktor: äldsta ungens valp. En korsning som ingen vet hur stor hon kommer att bli, utom hon själv förstås. Ingen blyg tjej!

Kolla, här kommer det en bild av dukningen (tack, Louise kära dotter). Så här såg det ut:

Och här hittar du till Louise blogg. Bloggar går i familjen :-)