lördag 5 april 2014

En svensk potatisger

Jag har skrivit det förut och jag skriver det igen.

Får jag inte världens snyggaste grävrumpa efter den här dagen så finns det ingen rättvisa. Jag har uppfunnit den svenska potagern:



Ett ringlande potatisland som får följa kanten av en "stig" i utkanten av trädgården.

Å vad jag är nöjd, om jag får säga det själv. Jag tycker potatisland ser så trista ut. Hoppas det här funkar i praktiken också, det är lera ovanpå stenhäll i sydsluttning.

I morgon ska jag bredda med ett spadtag till, välta omkull trädgårdskomposten och bottna med det göttigaste och mest välbrunna längs hela potatisfåran. Sedan får potatisen Amandine hoppa ned tänkte jag.

Och kolla här, hjärtat smälter ju. Det här är påskliljor som jag retade mig på i en rabatt. Kunde jag slänga på komposten? Icke.

Jag grävde lite slarvigt ned i ett kvickrotseldorado. Upp kommer nu små försynta miniatyrer till påskliljor, inte större än min tumme.




Och här, övre änden av potatisgern:


Nu ska jag stretcha ryggen. Knak, knak.

14 kommentarer:

  1. Det där måste ju vara Sveriges snyggaste, finuligaste och mest kreativa pota(tis)ger!!!! Hoppas du lyckas och får skörda massor i höst.
    Kram från Eva Linnea

    SvaraRadera
    Svar
    1. Å TACK! Jag ska fjäska för de små liven och göra mitt bästa för att få skörda massor. :-)))))

      Radera
  2. Du är för rolig och påhittig! Det har jag inte sett förut. Me like.
    berätta gärna sedan hur det gick.

    Kram Luna

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ah, det här är varför jag bloggar. Alla trevliga och uppmuntrande bloggare! Tack snälla Luna, klart jag ska berätta hur det går (även om det går åt pipsvängen). Kram!

      Radera
  3. Jösses! Så duktig du varit...och rolig idé :-) Ska bli kul att följa.
    Kan ju bli nya flugan inom odling om det går hela vägen.
    Här blir det också, åter igen, Amandine. Den solklaraste, smakmässigt, sorten för min del.

    Vårkram / Therése

    SvaraRadera
    Svar
    1. Amandine är absolut smaskigast! Oj, oj. Ryggen håller med, jag har varit jätteduktig. :-)

      Radera
  4. En snygg grävrumpa vill ju alla ha. :-)
    Det där var ju hur bra som helst. Jag håller med dig om att potatisland kan se ruskigt tråkiga ut. Men samtidigt är det ju så gott så jag förstår att du vill ha det... Lycka till!
    /E

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tror jag är på god väg, synd bara att jag blir puckelryggig på kuppen. :-)

      Radera
  5. Hockeyrumpa känner jag till men grävrumpa? Hm, ska spana in en riktig "trädgårdsmästare" nästa gång jag ser en. Ska tänka på det när jag gräver så ben och inte rygg jobbar - för vem vill inte ha en grävrumpa! Vilken följsam och behaglig lösning med rännilen av potatis. Trevlig grävdag önskar jag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! Ja, ja. Klart du ska spana på grävrumpor! Och tack, jag fick en fin andra grävdag. Uj, uj.

      Radera
  6. Rumpa, rygg, mage - det är många muskelgrupper som ska till för att få till potatislandet. Själv har jag trimmat mina triceps i helgen, har akvariestädningsträningsvärk. Hur pinsamt är inte det...? Men det är faktiskt många, många 20-litershinkar som ska bäras fram och tillbaka och i vanliga fall är det han i huset som brukar ta akvariet medan jag roar mig med blomkrukor och bär då bara ett par liter vatten i en vattenkanna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Triceps? Är det dom som sitter liksom mitt på magen och bildar mjuka veck på längden? Då har jag också sådana. De är jättebra att ha!

      Radera