Etiketter
Njuta
(131)
Inspiration
(78)
Livet i stort
(72)
Färger
(71)
Doft
(28)
Vilda saker
(27)
Onjuta
(23)
Kompisar i rabatten
(18)
Underbara träd
(18)
äta
(17)
Kan själv
(14)
Mysterier
(13)
Inredning
(12)
Björksta Berga
(9)
Böcker
(9)
Pioner
(9)
Plommonlunden
(7)
Provrosor
(7)
Sten
(6)
Trädgårdskonst
(6)
Projekt sunken garden på berg
(5)
Torka
(5)
Så jävla smart
(4)
Utlottning
(4)
Tulpan
(3)
Vatten
(3)
Favoritmaskiner
(2)
Maskrosor
(2)
Tomater
(2)
staket
(1)
lördag 28 februari 2015
Västmanlands enda Husmoder?
På tomten till ett av de första hus som byggdes på området Berghamra i Västerås står en bastant madame.
Ägare två till hus och träd har fått höra att det här är västmanlands enda äppelträd av sorten Husmoder.
Kvinnan som växte upp i huset (hon närmar sig 70 nu) berättar om hur illa hon tyckte om äpplena som barn. Husmoder är ett mycket praktiskt vinteräpple, håller sig hur länge som helst.
Barnets dom: stenhårda, torra och urtråkiga. Kvinnan har än i dag svårt att äta äpplen. :-)
Visst är det ändå kul att det får stå kvar, trots att det inte vill bära frukt varje år numera.
måndag 16 februari 2015
Jag behöver de här träden inomhus!
Var går gränsen mellan konst och konsthantverk frågade sig en kompis nyligen. Jag vet inte. Men titta på det här, skulpterat i tråd:
Japp. Habegär. Jag såg Matilda Bengtssons verk på Nordiska trädgårdar första gången. Det mötet satte sig i huvudet.
Djuren är fantastiska, men träden är underbara. Jag skulle kunna ha ett sånt och meditera över, måste bara hitta en bra plats hemma. Det får inte vara för mycket prylar runt om, det är ju så vackert och vilsamt i sig självt.
Farfars ek är hon mest känd för:
Men jag tror att jag är mest förtjust i asken:
Ack ja. Gå absolut inte till hennes hemsida och kika på ekorren, eller räven eller de små söta fåglarna. Det går inte bra.
Vad tycker ni?
Undrar hur hon fick sitt intresse för att fånga träd så här, både pricksäkert och egensinnigt.
Japp. Habegär. Jag såg Matilda Bengtssons verk på Nordiska trädgårdar första gången. Det mötet satte sig i huvudet.
Djuren är fantastiska, men träden är underbara. Jag skulle kunna ha ett sånt och meditera över, måste bara hitta en bra plats hemma. Det får inte vara för mycket prylar runt om, det är ju så vackert och vilsamt i sig självt.
Farfars ek är hon mest känd för:
Men jag tror att jag är mest förtjust i asken:
Ack ja. Gå absolut inte till hennes hemsida och kika på ekorren, eller räven eller de små söta fåglarna. Det går inte bra.
Vad tycker ni?
Undrar hur hon fick sitt intresse för att fånga träd så här, både pricksäkert och egensinnigt.
lördag 14 februari 2015
Med mogen arom av fet god sill
Någon gång i vintras svarade jag på en annons på blocket om trätunnor till salu.
Häpp, i dag var det dags att hämta (uj, uj, uj, vad jobbigt det kändes att behöva åka till Stockholm och Kungens kurva en ledig lördag).
Jag tvingade in maken i bilen. "Men jag hittar ju absolut inte i Stockholm" sa han. "Du ska trösta mig när jag åker fel och vi aldrig hittar hem igen" sa jag.
Svooosch, sa det. Vi hittade rätt på första försöket.
Och tunnorna är jättefina. 500 spänn styck och då ingår en härlig arom av fisk. Locken kostade 50 spänn styck.
Det tror jag är ett okej pris?
Jag tror att jag ska ha vatten i åtminstone en till sommaren och kanske koppla på en solcellsdriven bevattningsslinga. Har varit sugen på en sån ett tag nu.
På hemvägen åt vi asiatisk mat på Chop chop, och där får man en lyckokaka med budskap till kaffet. Tänk vad lappen har rätt:
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)