Jag vill ha dill överallt!

Dill är ju fruktansvärt snyggt. Härlig färg, roliga kronor och rolig och matig doft närhelst man kommer åt växten.

Här ihop med vit drakmynta och gurkört vid min lilla läsgrop, typ ett försök till sunken garden.

Har dill i flera andra rabatter. Nästa år ska frön kastas ut överallt!

Jag tror vår kotte har fått barn

Nu har lilla kotten börjat komma på kvällarna för att tigga mat igen. Hen har varit borta i flera veckor och vi blev oroliga för att kotten blivit överkörd.

En liten googling senare fick jag reda på att kottar föder ungar jättesent på sommaren, och ända fram i oktober.

Tycker nog att kotte är slankare, och så har det dykt upp en ny liten kotte som jag sett en enda gång. Självklart SPRANG jag in efter mat som jag trugade i lillen.

Roligt.

Syrénbuddlejan slår alla rekord

Min nya hobby: att stå och vingla på en kökspall så nära syrénbuddlejan på framsidan av vårt hus som möjligt.

Det är som en egen värld. Massor av gäster kommer för att äta ur de tydligen perfekta små blommorna.

Snabel efter snabel vecklas ut och sticks in i blomfluffet. Det är nästan så man hör slörpet.

Vår syrénbuddleja är nog 2-3 år nu och jag skar ned den i mitt tycka ganska hårt i våras. Jag kunde definitivt ha tagit lite till, den är säkert två meter hög och rejält spretig.

Den första buddlejan tog jag död på. Den här grävde jag ned nära cementringen till vår brunn. Tänkte att det blir lite skyddat där. Blir det en riktigt kall vinter vet jag inte om den vill vara med, men då kan det vara värt att köpa en ny.

Har varit orolig för att det varit så få fjärilar i år. Nu njuter jag. Har till och med sett några citronfjärilar gå loss på maten.

Tänk om man kunde njuta som en katt

Våra demokratiskt lagda kattsystrar turas om att ligga på bästa platsen om kvällarna.

Ikväll var det Kung Dagny som hade koll på ägorna.

Visst ser det ändå underbart skönt ut? Avslappnat insupande av det bästa som kvällen bjuder på.

Vad gjorde jag när jag kom hem från jobbet. KASTADE mig över gräsklipparen, rev runt i en rabatt och slet bort slutblommade daggkåpor, vattnade och kastade grinigt i mig en näve chips innan jag åkte till stallet.

Och så har jag två mindfulnessexperter hemma. Bättrade mig efter hemkomst två. Skar upp melon, dukade upp skinka och korv och god ost och aaaaahhhhh, ett glas rosé.

En kopparödla fick vara fotomodell

 Tog hem min jobbkamera över helgen för att bli kompis med den.

En Canon EOS 70 D.

Gillar idiotknappen närbild.

Funkar fint tycker jag, även om det var svårt att få till skärpan snabbt nog. 

 Skönt att kameran suddar till bakgrunden själv, utan att man behöver tänka och ratta.

 Och så var jag lite elak mot kameran.
Skarpt soljus och en massa prylar att hålla reda på.

Sådär va?

Här använde jag närbild igen.
I hopp om att en myra skulle dyka upp på myrstigen precis när jag knäppte av.  

Idiotknappen landskap som ska ge skarpa bilder både i förgrund och långt bort och lite knalligare färger.

Kopparödla på närbildsknappen. Utan blixt.

Och med.

 Skitsvårt att ställa skärpan på små saker som rör sig.

Vildsvinsbök i skogen.

Äckliga färger, men har heller inte photoshoppat ett endaste dugg. 

Hitta gubben!

Jo, men jag gillar. Tror jag. Allt är ju en vanesak, men det här kan nog bli en trevlig bekantskap.