lördag 12 juli 2014

Man vänjer sig vid stekhett

Tog en promenix längs ett dike som går över en stor åker. Njuter. Somligt flämtar av törst i trädgården, men det bryr jag mig inte så mycket om.

På kvällarna sitter jag och läser och tittar ut över åkrarna och känner den där otroligt fylliga doften av vad-det-nu-är som håller på att mogna. Njuter.

Känner mig smårik, trots att åkern inte är min.









10 kommentarer:

  1. Jag gillar alla sommardofter - utom mogen raps som ger mig kväljningar. Men annars allt tror jag, till och med koskit i hagen. ;)
    Ha det gott och doftrikt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ahahaha, jo, det är ungefär samma här. Raps kan jag inte riktigt komma på hur det luktar, men koskit - helt okej! :-)

      Radera
  2. Ja nu doftar det verkligen eller luktar...Tänk i går när jag gick ut för att stänga vattenspridaren väldigt sent kände jag en doft. Kunde inte komma på av vad, men det luktade som gammalt instängt hus! Märkligt.
    Ha det bra!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis. Märkliga dofter just nu. Mogna och maffiga. Ibland goda. :-)

      Radera
  3. Ibland slås jag av hur mäktigt det är med åkrar. Att allt det där som växer faktiskt snart ska omvandlas till varor i en affär och - till sist - bli bullar och kakor hemma i mitt kök.
    Hm, lukten har jag dock inte lagt märke till. Måste gå ut och sniffa. :-)

    Ha det så bra

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mäktigt är ordet. Storslaget och vackert. Och så skönt att jag får njuta utan att göra allt hårt jobb. :0)

      Radera
  4. Underbara bilder!
    Nej, alla lukter är inte dofter... =oP
    Allt gott!
    /Katarina

    SvaraRadera
  5. Det är verkligen något visst med de vackra fälten.
    Du har fångat en känsla i dina bilder som stämmer så skönt med dina ord! :) Vackert!

    SvaraRadera